Baronen

Jag har en stark motvilja, ja rent av ett ideologiskt motstånd, mot helfabrikat och färdigprodukter, och den värderingen och idéen har jag än så länge inte känt för att tumma på bara för att jag slutat äta kött. Eller ja, förutom när det kommer till falafel. Falafel är alltings undantag.

 

Hur som helst, så frångick jag denna princip för att prova Ekkos färdiga jordnötsbiffar, mest som inspiration. Inte helt oväntat, så var de inte särskilt imponerande, och framför allt konsistensen och produktionskvalitéen var det som förvånade mig. Hela jordnötter, majs, morotsbitar och andra ingredienser, ihopslaget med någon slags mjölbindning. Jag vet inte hur andra gör när de gör grönsaks- eller bönbiffar, men jag mosar eller kör ingredienserna i en matberedare, för att få en textur och en konsistens som kan liknas vid just en biff, och inte bara en hög med slumpmässiga matvaror som man knådat ihop utan att ens riktigt göra något med. Jag var inte imponerad helt enkelt, men men, det var inte oväntat av en färdigprodukt. Duger i krig, som en vän till mig skulle säga. Hur de andra produkterna är vet jag inte, men jag kommer nog prova dem, för att veta iallafall. Jag kommer också göra egna jordnöts- och kikärtsbiffar vid tillfälle, så fort jag får hit min mandelkvarn och stavmixer och kan mala nötter och göra smet ordentligt!

 

 

Till biffarna kokade jag majskolvar och gjorde en palsternackspuré dock, och det var ungefär lika gudomligt gott som vanligt. Kokta majskolvar äter jag bara med smör på, och mitt veganska mjölkfria margarin var precis lika gott som vilket smör som helst på, så ingen förlust där. Palsternackspurén var lite tricksig, eftersom havremjölk har visat sig ha en tendens att skära sig något fantastiskt när man kokar den, men det gick med lite list: